Nu säger det vi det till resten av världen, vi väntar barn!

Många vet om det här men det är faktiskt några få som jag inte har berättat för ännu för jag har ingen som helst aning om hur jag ska säga det.
Så jag bestämde mig att jag lika gärna kunde lägga ut det här på bloggen då jag vill dela med mig av resan jag och min sambo på börjat. 

\n
Dock vet jag att många har frågor om när vi fick reda på det, om det var planerat, hur långt gången jag är osv.
Så jag börjar från ruta 1.

Den 10 oktober gick jag och min sambo och köpte 3 graviditetstest på apoteket då min mens var ca. 4 dagar försenad och han började bli orolig.  Vi köpte ett dubbelpack clearblue digitaltest och ett pack av apotekets egna. Efter vi köpt det så gick jag direkt och gjorde apoteketstest men som jag trodde då visade det negativt och jag sa även det till min sambo. 
Yttligare 3 dagar gick och det var den 13 oktober 2017 (fredag den 13:de dessutom) som jag vaknade på morgonen efter att min sambo åkt iväg till skolan och jag hade sovmorgon den dagen och hade en magkänsla som sa att något inte stämde då min mens inte hade kommit på över 1 vecka nu och den håller drygt i en vecka när den kommit. Så jag klev upp direkt då jag såg att klockan var 08.300 och min buss skulle gå om ca. 1 timma. Jag tog på mig morgonrocken tog ett av mina clearblue gravtest och gick upp och duschade, efter jag hade duschat och tänkt länge om jag skulle våga göra nytt test för att se om jag var gravid eller inte så tog jag tjuren i hornen och gjorde ett nytt test. Efter testet var gjort och jag väntade på resultatet blev jag orolig så jag satt mig ner på badrums golvet och precis då fick jag upp detta :
\n
\n
 
\nJAG VAR GRAVID!
Det kom som en chock för mig då jag insåg att det stämde och jag blev direkt orolig för vad mina föräldrar skulle säga men jag valde att inte säga något till dom än, jag var ju tvungen att berätta för min partner. 
Så jag skyndade mig ta på mig kläder och göra mig klar och la testen i min jack fick och åkte direkt in till stan. 
Jag letade reda på min sambo som stod och rökte med ett par kompisar och jag tog då tag i han och bad han följa med mig, samtidigt såg jag en av våra nära vänner så jag tog med hon oxå. Jag bad min sambo sätta sig och sen gav jag honom testen. Han satt och stirrade på det i drygt 5 min och frågade sen "vad är det här" jag svarade bara med att han skulle läsa vad som stod och han fortsatte fråga, efter en stund fick jag honom att säga vad det stod på testen han höll i högt och då ramlade myntet ner och han flög upp och började i princip gråta och sprang fram och kramade mig. 
Jag spelade faktiskt in när jag berättade detta för honom men min telefon kraschade några dagar efter och då raderades klippen av någon anledning så tyvärr kan jag inte visa er det fast jag vill att ni pxå ska se hans reaktion.

Innan vi hade fått reda på detta hade vi faktiskt pratat om det, att vi båda faktiskt skulle vilja ha barn inom en tid och att om jag skulle bli gravid att jag skulle välja att behålla barnet då jag skulle se det som ett tecken på att det var som meant att det skulle hända nu.
Så frågan om att vi skulle behålla var inget vi behövde diskutera. Vi berättade för våra absolut närmsta och hans familj fick reda på det av misstag under helgens gång. Det var veckan efter jag tog mig modet att berätta för mina föräldrar och jag visste att reaktionerna skulle bli speciella, min pappa var glad för min skull men chockad över att jag skulle vara först av oss syskon men att han skulle stötta mig då det är mitt val men att han hade orostankar över vissa grejer ändå. Min mamma och hennes man däremot tog det lite hårdare och det blev att jag och min sambo inte åkte hem till mig på ett tag på grund av det. Men nu efter att jag låtit mamma smälta allt så verkar det som att hon blir mer och mer "okej" med vårt val. Jag förstår att hon är orolig och rädd, lixom hennes äldsta barn går och blir med barn när hon är 17 år bara! Det är förståligt att hon skulle vara emot det. Men jag tror att allt eftersom hon blir "okej" med det då vi nu faktiskt kan "prata" om det till en viss mån som jag tycker är väldigt skönt. 

Jag bestämde mig faktiskt att 1 gång i  månaden ta en bild av magen för att se om det blir någon förändring under tidens gång och den 1 november 2017 togs första bilden och då var jag i vecka 8 (7+4)
(varning, något naken bild);
\n
\n

Det var ca 3 veckor innan jag tog  bild 1 jag var hos barnmorskan första gången och berättade där att jag var med barn osv. och vi räknade ut hur långt gången jag var osv och det var precis innan denna bild togs jag skrevs in på mvc.

\nMen nu till den roligaste frågan, enligt mig. Hur långt gången är jag och när är barnet beräknat att komma till vår värld?

Idag, den 18:de december 2017 är jag i vecka 15 (14+2) (bild 2)
\n
\n
 (Jag har faktiskt gått ner i vikt under denna tid som gått men det är ingen fara enligt barnmorskan då jag bara haft problem med att äta på grund av illamående osv)

\nBarnet är beräknat runt den 15:de juni 2018 men just nu är detta bara ett preliminärt datum och vi får ett mer fastställt datum den 25:e Januari 2018 då det är dags för vårt första utlraljud.
Jag kommer uppdatera om graviditeten här på bloggen ungefär 1 gång i månaden men kan även hända att det blir oftare!

Jag och min sambo vill tacka för alla gratulationer från dom vi redan hunnit berätta för och att vi är tacksamma för att ni finns här för oss och stöttar oss i detta. Vi älskar er alla♥
\n
\n

Massor av kärlek från oss till er!♥♥ (bild tagen i lördags då jag gjorde sotade ögon på mig och Hampus)
\n