Jag har bestämt mig, jag ska berätta hur jag känner för hon. Jag kliver upp från bordet som jag och några kompisar hänger vid, och börjar gå emot dig. Jag är hur nervös som helst. När jag kommer fram tappar jag förmågan att tala. Vi får ögon kontakt, och jag hör mig själv säga, Jag älskar dig. Så fort jag sagt det väntar jag på att få ett svar. Jag ser att du vill svara, men du vågar inte. Jag vänder mig om och går tillbaka. Jag går till mina kompisar som bara tittar på mig. Vi börjar prata. Då ser jag dom. Hur Gabriella behandlar dig, hur du ignorerar henne. Det ända jag vill är nu att hjälpa dig. Dom lämnar dig. Du går ifrån cafeterian med din blick ner i golvet. Resten av den dagen ser jag dig inte. Men jag bestämmer mig för att gå till ditt skåp och lämna en sak där. När jag kommer fram ser jag vad som står på ditt skåp, horunge, jag blir förbannad. Men jag gör inget åt det.. Jag försöker peta in mitt brev till dig igenom en av springorna i skåpet. Jag lyckas. Jag hör hur det dunsar till. Jag går hem, när jag kommer hem går jag upp på mitt rum och startar min  datorn. Jag tar fram min Biologi bok och börjar plugga inför provet på måndag.

-Sack! Det är middag nu! Kom ner och ät!  ropar mamma från köket. Jag ställer mig upp, sträcker på mig och lämnar mitt rum.